Posts Tagged ‘Den Girige’

Höst med hav, stormar och trädgårdar

24 mars 2010

Så du trodde att våren var den stora händelsen?
Inte för oss på teatern. Precis som modebranschen ligger vi steget före och tänker redan på vad som ska hända i höst. Klockan 12 i morgon går startskottet för försäljning av höstrepertoarens föreställningar,var beredd med luren du som vill vara säker på att få en plats på höstens nyheter. Vi kommer hålla tummarna för att inte system och telefonväxlar brakar igen och svara så fort vi bara kan.

I morgon kommer också mer information om pjäserna och länkar till internetbokningen. Men inget hindrar ju att du börjar småplanera lite. Höstens repertoar ser ut som följer;

  • Körsbärsträdgården (Offentligt genrep 20 augusti, Premiär 21 augusti)
  • Stormen (Offentligt genrep 1 oktober, Premiär 2 oktober)
  • Den lilla sjöjungfrun (Offentligt genrep 26 november, Premiär 27 november)
  • Mannen i ormskinnsjackan (Offentligt genrep 19 augusti, Premiär 20 augusti)
  • En handelsresandes död (Offentligt genrep 29 oktober, Premiär 30 oktober)
  • En sommardag (Offentligt genrep 7 oktober, 8 oktober 8 oktober)
  • Darwins kapten (Offentligt genrep 21 oktober, Premiär 22 oktober)
  • Romeo & Julia Kören (Sommarkonsert 2010 4-8 augusti)
  • Puls på Sverige (12 juni)
  • Inferno (Offentligt genrep 23 september, Premiär 24 september)
  • Lilla Stormen (Premiär 13 oktober)

Samt några nya föreställningar av:

Veckans Dag Kronlund – En legendarisk rolltolkning

09 februari 2010
Anders Henrikson som Harpagon i Den Girige 1961

Anders Henrikson som Harpagon 1961

En av förra seklets verkligt stora skådespelare på Dramaten var Anders Henrikson. Han hade kommit in på elevskolan 1915, men hoppat av utbildningen efter ett år och istället tagit engagemang på den nystartade Lorensbergsteatern i Göteborg. Redan 1921 var han dock tillbaka på Dramaten, där han med vissa avbrott kom att vara verksam fram till 1965.

På sin ålders höst fick han inom loppet av sex år göra tre stora Molièreroller: Alceste i Misantropen mot Inga Tidblads Célimène 1955, Sganarelle i Don Juan mot Jarl Kulle i titelrollen 1958 – Alf Sjöbergs legendariska uppsättning, med vilken Dramatenbyggnaden firade sitt 50-årsjubileum – och sist men inte minst Harpagon i Den girige 1961.

Vid det laget var Henrikson en gigant, en odiskutabel storhet i svensk teater. Det märktes också i kritikernas hållning. Karl Vennberg, exempelvis, konstaterade:

”Anders Henriksons sätt att gestalta en roll är ju så gott som alltid ett argument av kuslig styrka. Det unika med hans Harpagontolkning skulle möjligen vara, att den knappast lämnar plats för någon som helst invändning. På sina smala svarta ben spindlar sig denna ynkliga figur över scenen i en allestädes närvaro som aldrig ger oss tid till kritisk eftertanke. Han talar om kvinnor och barn som andra talar om pengar; och han talar om pengar med en lidelse och en ömhet som få älskare lyckas liva upp sig till när de talar om kvinnor”.

Henrikson genomskådade och småfifflade, han la ut fällor med den kallaste list när inte passionen förblindade honom. Men han kunde också krossas, krossas som människa likt Shakespeares Shylock och kung Lear. Vennberg fastslog imponerad:

”Det finns goda skäl att tveka länge innan man talar om geniala rollskapelser; men jag tror det skulle vara en ringa överdrift att tillgripa den karaktäristiken för Anders Henriksons Harpagon”.

Henriksons framställning var en karikatyr som blev människa – se där karaktärsskådepelarens omisskännliga kännetecken.

//Dag Kronlund


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 78 andra följare