Archive for the ‘Unga Dramaten’ Category

Rikard Lekander om Necronomicon

15 maj 2013
Blodvemberfest_3

Rikard Lekander. Foto: Jacob Andrén.

Hösten 2013 sätter Rikard Lekander upp skräckmusikalen Necronomicon på Unga Dramaten/Elverket. Pjäsen är skriven av Gustav Tegby, och baserad på författaren H.P. Lovecrafts mytologiska universum. Dramatenbloggen bad Rikard berätta lite mer om sitt intresse för skräck och om föreställningen.

Du har gjort en rad skräckpjäser tidigare. Vad är det som lockar?
-
Mitt skräckintresse började i tidiga tonåren. Jag samlade på skräckfilmer och var fascinerad över uttrycket många av filmerna hade. Ju mer jag tittade på skräck ju större blev intresset. Jag började upptäcka alla genrens sub-genres, giallo, slasher, j-horror, psykologisk skräck, sci-fi horror, splatter, splatterkomedi, zombiegenren osv. Det blev tydligt för mig att det innehöll så oerhört mycket. En bredd och ett konstnärligt experimenterande som ofta ledde till existensiella insikter och filosofiska frågeställningar. Samtidigt som skräcken både inom litteratur och film alltid haft en tendens att missförstås av samhället och kulturens etablissemang som enbart effektsökeri eller destruktiv provokation. Så från början var lockelsen att ge upprättelse åt en genre som oftast blir förbisedd som skräp. Jag ville visa genrens potential att berätta angelägna berättelser. När jag sedan gjorde min första föreställning så upptäckte jag att föreställningen drog en publikgrupp som oftast brukar anses ”svår att nå” på teatern, dvs tonåringar och unga vuxna. Många i publiken hade aldrig varit på teater förut och hade sökt sig till teatern pågrund av sin nyfikenhet kring hur skräck kunde göras på scen. Jag kände då ännu mer än innan att skräcken hörde hemma på teatern lika gärna som på bioduken. Dessutom visade det sig att skräck fungerade ännu bättre på teater än i en biosalong. Närheten till publiken och att det fasansfulla som sker på scenen händer i samma rum som åskådaren. Det ger ytterligare nivåer av skräckfylld slagkraft. Mitt hopp är (med risk för att låta högtravande) att ge nytt sken över det som faktiskt gör teaterkonsten så speciell. Att uppleva ett ”nu” ihop med skådespelarna, en live-upplevelse som bjuder in till reflektioner utan pekpinnar. En plats för skratt, gråt och självklart även skräck.

Pjäsen baseras på H.P Lovecrafts historier? Vad har han betytt för skräckgenren?
-
Howard Phillip Lovecraft brukar inte bara anses vara en förgrundsgestalt för skräckgenren utan också för fantasy-genren. I hans berättelser återkommer en mytologisk värld där vissa gudar, gestalter, och monster är återkommande. En slags fiktiv skapelseberättelse som hans huvudkaraktärer får nys om, men också blir galna av att erinra. Rent språkligt är också Lovecraft minst sagt en stilist. Hans språk kastas mellan utsvävande romantiska beskrivningar till strikta vetenskapliga reflektioner. Det är svårt att tänka sig hur modern skräck skulle sett ut utan Lovecraft. Till och med nu levande författare som Joyce Carol Oates, Michel Houllebecq och Stephen King har alla sagt att Lovecraft var deras ingång till litteraturen. Kanske är det hans kombinerade av fantasy och skräck som gör honom så tilltalande. Att han förhöjer sina berättelser till något som ställer sig över den enskilda människans problem och istället skildrar berättelser om mänskligheten och dess problem. Man brukar tala om Lovecraft som den första att skildra den ”kosmiska skräcken”. Dvs, skräck som bygger på vår ovetskap om universum och vår betydelse i den. Det kan låta ateistiskt och krasst. Och javisst, Lovecraft var en ateist, men han var också en drömmare och romantiker, någon som bjöd till lika delar på äventyrlig eskapism som existensiella frågeställningar.

- Hans påverkan på populärkulturen har också (inte minst på senare år) varit explosionsartad och ihållande. Han har exempelvis haft stor betydelse för metal-musiken där Metallica bland annat gjort låtar som bygger på Lovecraft’s historier. Det finns även flertalet rollspel, mobil-appar, data och TV-spel som är hyllningar till Lovecraft. Detsamma gäller seriealbum och filmer. I många fall handlar det inte om att direkt skildra Lovecraft’s berättelser på nytt, det är snarare så att hans skräckvärld återanvänds i nya sammanhang. Hans mytologiska väsen och gudar får nya berättelser att förekomma i och på så sätt har Lovecraft’s universum fått mer betydelse än hans historier.  De har fått ett eget liv.

Vad betyder titeln Necronomicon?
-
Necronomicon är en fiktiv bok som förekommer i många av Lovecraft’s verk. Det är en förbjuden skrift där universums mörka hemligheter sägs stå nedskrivna. Den sägs också innehålla formler och riter för att framkalla ”de gamla gudarna”. Hur Lovecraft kom på titeln är inte helt klart, han påstår själv att det ”kom till honom i en dröm”. Men med tanke på att han under sin livstid var väldigt aktiv med att bygga myten om sig själv så kan man nog ta det med en nypa salt. Lovecraft skrev att en översättning av Necronomicon från grekiskan betyder ”en bild av dödens lagar”.  Nekrosνεκρός (”död”), Nomosνόμος (”lag”), eikonεικών (bild). Efter hans död har ett flertal olika författare gett ut sina versioner av ”Necronomicon” och i USA vittnar många bibliotekarier om att man fortfarande får förfrågningar om man kan beställa efter ”den riktiga Necronomicon”. Så trovärdig var alltså Lovecraft i sina historier av denna påhittade bok. Man kanske kan se myten om denna bok som den tidens försök att göra ”Blair Witch Project”, ”Paranormal Activity” eller någon annan pseudodokumentär rysare.

Skräck och musikal låter som en udda kombination – hur fungerar det?
-
Det kan tyckas udda men det fungerar så länge som man kan motivera musikinslagen. I vår berättelse är huvudrollen en kompositör som återberättar sin historia om hur han hamnade på mentalsjukhus. Pjäsen återberättas ur hans subjektiva syn på hur händelseförloppet skedde. Eftersom vi då rör oss i hans egna landskap av minnen, intryck och galenskap så passar låtarna in i karaktärens förhållningssätt till det hemska som har hänt honom. Det är i hans huvud vi får blicka in och i en galen kompositörs huvud vore det konstigt om det inte förekom musik.

Unga Dramaten på Ung08-festivalen

17 augusti 2012

Just nu pågår Ung08-festivalen i Kungsträdgården i Stockholm. Unga Dramaten är på plats med ett tält där ungdomarna dels har möjlighet att prata med skådespelare, men också får designa egna tygpåsar och skriva meddelanden, hälsningar, dikter och vad de vill.

Röster om Älvsborgsbron på Unga Dramaten

26 september 2011

I fredags var det äntligen dags för höstens första urpremiär på Dramaten, i form av Johanna Emanuelssons Älvsborgsbron, i regi av Annika Silkeberg. Dramatikern Johanna Emanuelsson läser fortfarande på DI, men har redan uppmärksammats en hel del för sin Dramatik och fick tidigare i år Colombine teaterförlags debutant-stipendium.

Här är länkar till de recensioner vi hittat, med både ris och inte minst ros. Har du själv sett pjäsen? Skriv gärna vad du själv tyckte i kommentarsfältet nedan.

”Det är en tät, vacker, upprörd och uppfordrande text; ett språkspel av förhöjd, pricksäkert avlyssnad vardagsattityd, poesi och vision, raseri och ömsinthet.” SVD

”Trots att jag vid ett tillfälle kände att det saknades en förklarande scen så tycker jag att Älvsborgsbron är välskriven och välspelad med en effektfull kombination av musik, ljus och koreografi och jag imponeras av skådespelarnas naturlighet, särskilt Alexandra Drotz Ruhns Donna och Davood Tafvizians Björn.Kulturbloggen

”All energi som är i omlopp bränner ut sig själv till slut, för hur många primalskrik, sammanbrott och ”Jag ÄLSKAR dig!” orkar man egentligen lyssna på?” Expressen

I DN, som ännu inte publicerat recensionen på nätet, skriver Pia Huss att  ”Uppsättningen rockar i gång på  högsta volym och sätter direkt ner klacken. Ändå är helhetsintrycket  distinkt och spelet nära, lyssnande nervigt men avskalat.” Recensionen avslutas med ”Älvsborgsbron, ett stycke viktig dramatik som i Annika Silkebergs regis får mig att minnas det tonfall av ett slag `skitig jävla angelägenhet´i ensemblespelet som regissören Rikard Günther på 90-talet förmådde locka fram hos skådespelarna på Teater Galeasen.”

- – -
Uppdatering: Nu har DN publicerat sin recension även på nätet. Läs här.

- – -
”Pjäsen talar om aktivism och politik men handlar egentligen mer om avsaknaden av desamma, om frustrationen när slagorden känns tomma, förändringen aldrig kommer. Om att känna hur man lossnar från verkligheten.” Nummer.se

”Brev från Eric Ericson” hyllad i pressen

18 april 2011

Några recensioner av ”Brev från Eric Ericson” som hade premiär i helgen.

”Var det länge sedan du fick skratta? Ila i så fall till Elverket för att tillsammans med Thérèse Brunnander, Filip Alexanderson och Sanna Sundqvist vistas i den komiska absurditetens landskap.”
DN:s recension.

”Ericson lyckas skildra samhället som om han är en gäst från en planet helt nära dig.”
Expressen recension.

”På slutet får vi veta att en människa under sin livstid erfar sju helhetsupplevelser. Med Ellen Lamms uppsättning av Brev från Eric Ericson räknar jag till åtta…”
SvD:s recension.

Brev från Eric Ericsson är en fantastisk pjäs. Magnifik i såväl scenografi, skådespeleri och manus.”
Teatersthlm.se:s recension

Edit:
Kulturbloggen recenserade också ”Brev från Eric Ericson”. Läs här.

Eric Ericson är överallt på Elverket

15 april 2011

Detta bildspel kräver JavaScript.

Ikväll är det urpremiär för Brev från Eric Ericson på Unga Dramaten/Elverket – som även låtit brevskrivaren Eric gå loss på väggar, dörrar, pelare och eluttag med en spritpenna. Ovan ser du några av Erics bidrag till inredningen.

Och vinnarna är…

06 december 2010

Rockbandstävlingen Arena Accént som gick av stapeln på Unga Dramaten/Elverket i helgen vanns av bandet Eira Told us. Vi riktar därför ett välförtjänt ”Grattis” till vinnarbandet och ser mycket fram emot att höra resultatet av de två studiodagar som priset bestod av!

Eira Told Us.

Eira Told Us.

Intervju med 2009 års vinnare

03 december 2010

På söndag är det som vi berättat rockbandstävling på Unga Dramaten/Elverket. Vinnarbandet vinner, utöver äran, även två dagar i en profesionell studio. Förra årets vinnare, bandet Factory Brains, gästspelar roligt nog på tävlingen. De har också utnyttjat rock´n´roll-rättigheten att svara skämtsamt på de frågor vi ställde inför söndagens tillställning.

Förra årets vinnare: Factory Brains.

Hej Factory Brains. Ni vann förra årets Rockbandstävling på Elverket. Vad har ni gjort sen dess?
- Niclas har skaffat flickvän, Samuel har sparat pengar och vi har äntligen börjat läsa kursen Naturkunskap A.

Vad betydde vinsten för er?
- Vinsten i Teater Accent var otroligt viktig för oss och gav oss mer självförtroende som band. Ragdoll inspelningarna var viktiga också och vi fick många gig med hjälp av dem.
Vet ni något om årets band?
- Ja absolut! Daniela och killarna i Eira Told Us är väldigt nära vänner till oss, Profound Sound har vi spelat med förut och Faceless Frog är faktiskt ett av våra absoluta favoritband. Samuel (vår basist) fick deras debutplatta i 12 års present och vi har som ritual att se deras live-dvd från Rio varje skärtorsdag.
Har ni några tips på vad man ska tänka på för att vinna?
- Jag tror inte att man ska tänka så mycket alls men ska man ge ett tips så är det nog att spela så snabbt man kan tills fingrarna blöder.
Och förresten – kan man verkligen tävla i musik?
- Nej, man kan bara tävla i brödrostning.
Vad ska ni göra i framtiden? Vad har ni för planer och drömmar?
- Niclas hade en väldigt rolig dröm häromnatten. Han drömde att han blev tillfånga tagen av en man i antingen USA eller Sverige (det spelar ingen större roll) och efter många om och men fick han byta ansikte med Dale Cooper, huvudpersonen i Twin Peaks.

Rockbandstävling på Unga Dramaten

02 december 2010

På söndag är det äntligen dags för rockbandstävling på Unga Dramaten/Elverket!

Då tävlar fyra unga band om äran och två heldagar i studion hos Ragdoll Production! De band som efter en rad deltävlingar nått denna final är:
Profound Sound (Spelar enligt sin myspacesida: Klassisk rock / Metal / Progressiv)
The Front Row (Spelar enligt sin myspacesida: Klassisk rock / Rock)
Eira Told Us (Spelar enligt sin myspacesida: Experimentell / Jazz / Pop)
Dessutom tillkommer ett fjärde band efter lördagens Andra chansen-tävling.

Gästartister är inga mindre än Factory Brains som vann tävlingen 2009, och som sedan dess spelat en hel del runt om i landet och även lite utomlands.

I juryn sitter, bland andra, Europes keyboardist Mic Michaeli, som ju själv fick sitt genombrott via en rockbandstävling 1982. Rockbandstävlingens konferencier Rikard Lekander träffade nyss denna rocklegend för en videointervju, som du kan se nedan.

Juryn består i sin helhet av: Torkel Petersson, Mic Michaeli, Malin Stenberg, Agneta Ehrensvärd, Victor Petrovski, Patricia Viguurs, Wivvi Swing och Lizette Von Panajott.

Bandfinalen Arena Accént på Unga Dramaten/Elverket den 5 december kl 18.00
Biljettpris ungdom 80 kr, vuxen 120 kr

Tävlingen ordnas i samarbete med Teater Accént och Norrmalms Stadsdelsnämnd. Läs mer här.

Texter och bilder från Rädsla – Bang Bang

31 maj 2010

I lördags var det dags för deltagarna i Unga Dramatens skrivkurs Textprojektet att se sina verk uppföras på Elverkets scen, två gånger om inför fullsatta salonger. Under föreställningen, som gick under namnet Rädsla – Bang Bang, stod även vissa av författarna själva på scen.

Om du missade föreställningen kan du läsa två av texterna här.

Och så här såg det ut:

”Det gäller ju att ge allt”

20 maj 2010

Tjohoo!!

”Hjärtats smärta i alla tiders tid, in this big heart of mine”, som vi brukar säga.
Blöt efter ett pass på discot, en ”burken”-session, en stund i ”sanning och konka”-gropen samt några ”bilda hög” sitter jag på plats över tangenterna för att lämna en liten rapport. 10:e föreställningen gick mycket bra trots att det vart trögt innan, när motorerna skulle startas. Jag och Hamadi brukar somna direkt efter att vi har kört två på raken. Det gäller ju att ge allt.

Ungarna försökte att tuffa upp sig inför varandra när vi körde men det la sig när intrigen började nystas upp. Vissa i vår publik tycker att det är viktigt att manifestera vad dom står inför sina kompisar. Typ; ”Julio: vill du kyssa mig??” Kille i publiken: ”Neeej!”. Eller, Sonny: ”Jag duger väl som jag e, eller??” Nån i publiken: ”Ja”.

Nu klockan 13 kom ett gäng sfi-elever från Vårby Gård, jag fick svara på frågor om processen i yrket och skillnader mellan 10-åringar och 12-åringar t.ex. Supertrevliga!! Dom tyckte att vi hade träffat mitt i prick, vissa förstod bara femtio procent av orden men tyckte att det hade varit bra ändå. Vi kom in på att teaterbesök nog är ett bra sätt att studera ett språk på. Språk är ju mer än bara ord!

”Hur kom ni fram till scenen om en `storasyster i upplösning´?” frågade någon. Då beskrev jag improvisationsmetoden, hur vi jobbade med schabloner, stora penseldrag, för att beskriva tonåringens dramatiska tillvaro. Det slutade med att dom ville bjuda ensemblen på mångkulturafton i ABF-huset i Vårby Gård. Underbart!! Tyvärr för kort inpå, blir svårt att få till det! Men tack ändå!!

Svetten har torkat in, en dusch på det här sen ut i solen. …..”sen börjar livet” (som vi brukar säga).

”Ödet är det största som vi vet om”, menar

Julio  (Danilo Bejarano)


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 78 andra följare